Visst finns det kollegor som fortfarande hävdar att inte alla äger en dator eller har tillgång till nätet. Trots det finns det ingen tvekan att nätet har numera blivit en del av vårt liv, vår kommunikation, vår sätt att hämta kunskap och information.
In Chief of confusion förklarar John Seely Brown hur vi håller på att bevittna det han kallar för ”epistomological shift” (Brown, 2009). Ett shift som flyttar synen från den klassiska sättet att lära ut från en ”sage on a stage” till lärande av en ”mentor”. Från inlärning av en lärare (sage) som meddelade vad som var viktigt att lära sig, till lärande där studenterna bestämmer själv vad man ska lära sig och hur, och får hjälp och ledning av en mentor.
Om vi vänder oss till forskning bevittnar vi samma skift när vi granskar de rådande pedagogiska teorier inom e-learning. Jymmy Jaldemark identifierarar tre perspektiv som är fortfarande aktuella i dagens pedagogiska paradigm . Behaviorismen, kognitivismen och sociokulturell teorin. (Carlén, 2005)s 113) I den första lär sig studenten genom stimuli och visar att man har lärt sig genom sitt beteende. I den konstruktionistiska perspektiven lär sig inlärare när han konstruera sin egen kunskap inom sig själv genom ett process som sker internt som reflektion till det som händer utanför. Alltså fortfarande en intern process.
De senaste rön vad det gäller studier av nätverkskulturer visar att det finns det en tendens att knyta samman det sättet att lära sig med med sociokulturell teori där konstruktion av kunskap sker i samspel med andra. Genom att samarbeta, förkarar Roger Säljö ”hur kunskaper och färdigheter utvecklas i samhället och hur de genom externalisering görs tillgängliga för nya generationer. (Säljö, 2005 s. 51) Detta teorin är också den som mest framträder inom forskning av E-learning ”Social learning theories ....have been commonly used in recent research”. (Hrastinsky, 18)
Med webb 2.0, har vi ett teknik som tillåter samarbete och en teori som understödjer hur det fungerar.
Tyvärr finns det några problem att hålla reda på. Ett av problem är just att sålla bland den uppsjö av information som finns på nätet “the challenge will be for learners to manage information overload” (Editor Dr David G harper, 2008) s18)
Ett sätt är att packettera information i lämpliga delar så att det blir lättare att hitta igen (s.k. taggning) Detta måste också följa en viss standard som är lika för alla om det ska fungera.
Ett annat problem är att man har sett att forskare påverkar resultatet när man deltar i kurser för att förska, men detta är ett problem som forskare har redan behövd ta itu med vid observationer av olika slag.
Sista av en rad problem som jag vill ta upp här, är att det inte är skrivet sista ord än om socialisations teorier som förklaringsmodell på nätet.
Dels för att man inte tror sig ha lämpliga sätt att mäta detta. Blotta räkning på hur många gånger (kvantitet) en student har skrivit ett inlägg ger inte indikatin av vad han /hon har skrivit (kvaliteten) i inlägget.
Dels för att lärare och tekniker som utformar kurser och LMS inte har det rätta kunskap/erfarenhet ännu för att skapa det ultimata kursen eller åtminståne är det inte dokumenterat till fullo vad som fungerar bäst. Det krävs mera forskning: “ We need to work on developing theories of e-learning to guide teachers and developers of online learning environments” (Hartnett, 2009)s 47)
här kommer jag att skriva om mina funderingar inom språkundervisning på nätet
måndag 18 oktober 2010
söndag 10 oktober 2010
torsdag 7 oktober 2010
Blogga från mobilen
Oj, jag känner mig som en dinosarie. Min gammal (2 år) telefon har inte stöd för bloggar. Känner inte just nu att jag kan avvara pengar för att köpa en ny mobil när min fungerar okey.
Jag testade att fixa så att man kan sända det från mail men det var samma problem. För övrigt är det skumt att använda mail på dator om man kan endå skriva i bloggen direkt!
Annars tycker jag att från mobilen finns det många användning områden. Om jag är till exempel på semester och jag har en grupp elever som ska läsa italienska steg 2 nästa höst, då kan jag uppehålla deras språk genom att sända några påminnelser då och då. Jag kan då sända bilder, små konversationer, några fraser och annat. Så att de inte tappar kontakten med språket.
Här finns det länken till hur man blogga från mobilen.
http://www.blogger.com/mobile-start.g
Jag testade att fixa så att man kan sända det från mail men det var samma problem. För övrigt är det skumt att använda mail på dator om man kan endå skriva i bloggen direkt!
Annars tycker jag att från mobilen finns det många användning områden. Om jag är till exempel på semester och jag har en grupp elever som ska läsa italienska steg 2 nästa höst, då kan jag uppehålla deras språk genom att sända några påminnelser då och då. Jag kan då sända bilder, små konversationer, några fraser och annat. Så att de inte tappar kontakten med språket.
Här finns det länken till hur man blogga från mobilen.
http://www.blogger.com/mobile-start.g
Flash meeting - att mötas på nätet
FlashMeeting är ett akademiskt forskningsprojekt som hjälper användare att träffas mera effektivt på nätet och arbeta från olika platser i världen genom en internetuppkoppling. http://flashmeeting.open.ac.uk/home.html
Du kan delta i mötet genom att registrera dig som användare. Du får ett unikt lösenord för mötet, som du bara klickar och den tar dig till mötet.
Mötet spelas in och lagras både som komprimerad film eller som podcast/mp3
Här kan du läsa om Flash meeting och anmäla dig
http://flashmeeting.e2bn.net/
Här kan du en typisk lektion med mig och mina elever i italienska A på Umeås Universitet
http://fm.ea-tel.eu/fm/f6df5d-14532
Du kan delta i mötet genom att registrera dig som användare. Du får ett unikt lösenord för mötet, som du bara klickar och den tar dig till mötet.
Mötet spelas in och lagras både som komprimerad film eller som podcast/mp3
Här kan du läsa om Flash meeting och anmäla dig
http://flashmeeting.e2bn.net/
Här kan du en typisk lektion med mig och mina elever i italienska A på Umeås Universitet
http://fm.ea-tel.eu/fm/f6df5d-14532
tisdag 5 oktober 2010
Digitala lärplattformar
Digital lärplatformar
LMS eller Öppna lärresurser på nätet? Många frågor om Learning Management Systems
I min karriär som lärare (visst låter det professionell) har jag haft förmån att kunna använda mig av några av det rådande platform som finns tillgängliga. Hur man väljer vilket LMS är mest lämpliga förkarar jag lite välidgt generellt nedan med triangelbilden. Jag undrar lite här, hur många lärare har blivit inblandad i beslutet av vilket LMS skulle användas? Ni får gärna maila mig om jag tänker fel men är det inte lärare i främsta rum som skall använda sig av stystemet? Är det inte det pedagogiska tanke som ska styra det? Är det budget och teknikerna som bestämmer vilka LMS som lärare skall använda?
När jag började läsa kursen om Digitala Medie (http://kth.nti.se/sl2008/default.asp), kunde jag konstatera att allting finns på nätet.
Vad är det jag får med en LMS jämfört med att använda olika gadget på nätet?
Sekretess – alla studenter (universitet) och elever (gymnasie och grundskolan) kan behölla sitt identitet hemligt. Det finns också sätt att hantera ärende och frånvaro och annat information som är känslig om inte mot lagen att lämna till allmän åskådning.
Beständighet – program och gadget på nätet kan ändra karaktär, flyttas till andra ställen eller helt enkel upphöra att fungera om företaget bestämmer det. Då är man beroende av andra för att underva.
Öppen källkod eller proprietär
Öppen källkod eller Open Sourse, kostar ingenting, skall inte vara beroende av andra program som inte har öppen källkod och kan distribueras fritt och ändras
Här kommer åter igen in problemet beskrivet ovan om sekretess och beständighet. Det är klart att man kan alltid använda sig av öppen källkod LMS och lägga ett lösenord för att förhindra intrång. Men det står bjärt emot vad öppenkällkod står för antar jag.
Jag ser stora fördelar med öppen källkod platformar för att många användare kontribuera till utvecklingen och testaning av produkten som därmed utvecklas och blir bättre.
Humlab förklarar vad öppen källkod är:
http://stream.humlab.umu.se/index.php?streamName=larplattformar
http://stream.humlab.umu.se/index.php?streamName=larplattformar
Vilket LMS är bäst för mig?
Min erfarenhet är att lärare är det mest ampassbara släkt. När vi har ett system lyckas vi hitta användningområden som kanske inte var tänkta från början. Om man tänker lite generellt kan man till en början fokusera på tre olika viktiga tankar kring LMS
Användingsområde – vad är elevernas och lärarens behov? Vilka ämne ska jag ha, vilka widget behöver jag för att nå målen? Finns i Lms alla komponenter jag behöver eller kommer jag att måste kompletera med saker på nätet?
Användarvänlighet – hur intuitivt är det, behöver jag vara en van användare eller hittar jag lätt? Hur är designen, är det många störande färg? Många delar som inte hänger ihop?
Resurser – hur stor budget behöver skolan? Mitt arbetslag? Vilka servar har vi tillgång till- kompatibel med befintlig system?
Nägra länkar
Web CT –
blackboard http://blackboard.hig.se/
Fronter http://se.fronter.info/
It’s learning http://www.itslearning.se/
Här hittar du en sida med produkt beskrivningar och jämförelse mellan högst 10 produkterhttp://www.edutools.info/compare.jsp?pj=4&i=599
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
